Stanna tiden

Ibland önskar jag att det gick att stanna tiden. Som i kväll när Alexander skulle sova och han kurade ihop sig nära nära för att bli trygg. Han ville ha sina små pojkfötter i mina händer och sin kind mot min samtidigt som han klappade min andra kind och öra med sin lilla hand. Så somnade han och jag låg och lyssnade en lång stund på hans andetag och hans snuttande på nappen. En sådan liten gospojke! Tänk att han en dag kommer att vara vuxen. Inte behöva sin mamma för att bli trygg. Helt ofattbart. Det här älskade lilla barnet.