Jag börjar bli riktigt rastlös här hemma och pendlar mellan någon städmani och apati. Häromdagen strök jag mina örngott för hand, det är inte riktigt normalt för mig. Tänkte att jag önskar mig en mangel. Inte heller riktigt min normala tankebana. Visst är det mysigt med manglade lakan men själva manglandet skulle inte hända så ofta. Kanske om jag la till det på städerskans to-do-list?
Jag väntar och väntar och känner efter så mycket nu så att jag håller på att bli galen. Alla dessa förvärkar, har de inte gjort någon nytta? Pyret är mycket lunare nu än han varit under hela graviditeten men ändå kommer han inte ut. Jag vill inte att han ska växa mer. Det räcker nu! Jag vill ha ut honom.
Här hemma så har jag gjort allt iordning så att det är klart när han kommer. Väskan står bara och väntar och det känns som att jag redan gått veckor över tiden. Jag har svårt att ta mig för nya projekt, tänker att det är ingen idé för imorgon är jag nog på BB. Och då vill jag ju inte ha påbörjat något som stökar till här hemma. Men varje morgon är jag vaknar, när det blivit ”imorgon”, så blir jag besviken. Det enda jag vekar kunna intressera mig för är nätshopping, det är någon ny fix idé jag har. Gissar att det hänger ihop med min längtan efter att se ut som mig själv igen utan den här fotbollen på magen som är ivägen och gör allt så tungt. Ett tag tittade jag mest på bebiskläder men ju närmare förlossningen desto mer har det övergått till kläder och skor till mig själv.
Idag tänkte jag att nu jäklar ska jag GÅ ut honom så vi gick på familjepromenad runt ön. Etersom Dean lovat Alexander att han skulle få fiska med sitt nya spö så stannade vi till på en brygga och lät honom kasta lite.
Det är så höstigt vackert nu och solen har varit framme hela helgen.
Blivande storfiskare och stolt pappa.
Pappa får napp! Bottennapp… 🙂 Men det var kul ändå! Ock skönt att komma ut i det härliga höstvädret. Fastän jag är i vecka 40 har jag ju faktiskt inga problem att gå längt och i rask takt. Det största problemet jag har just nu är kläder, jag fick ha Deans vindjacka för jag kan inte da igen dragkedjan på min egen… Vi gick en runda till efter fisket och när jag kom hem så kändes magen lite spänd men ingen förlossning har satt igång. Nu ska jag göra lite avslappningsövningar och visualisera vad som komma skall. Jag är så desperat att jag till och med testar sådant mubo jumbo som jag egentligen inte tror på. Men nu ska jag tänka positivt och ge det en ärlig chans. Imorgon kommer han!