Medan vi byggde huset tyckte Alexander inte om det. Han var ofta arg när vi var hör, ville inte följa med in, skrek i bilen på väg hit och så. Jag trodde att det skulle bli jobbigt att flytta hit för honom men han älskar det. Han säger ofta att huset är fint. Att olika saker i huset, som golvet eller toaletten är fint och han älskar sina rum. Jag tror att han njuter av alla ytor och att vi har mer fritid ihop. I radhuset skulle alltid något fixas och på slutet packade vi bara. Här i huset har vi mycket mer tid att bara vara tillsammans även om det fortfarande finns mycket kvar att göra. Vi har ju ingen tidspress och saker får ta den tid det tar.
Det är så skönt att han är så glad. Jag tror att det bara kommer att bli bättre och bätte.