Jag prenumererar på ett nyhetsbrev från Baby Center där man får läsa om barnets utveckling varje vecka. Alexander har dock alltid legat långt före och det känns oftast som att jag läser om det som redan hänt. Idag började jag nästan skratta när jag fick det. Så här stod det:
10 månader gammal, första veckan
De goda nyheterna: Ungefär vid den här tiden börjar ditt barn kunna hantera greppet mellan tumme och pekfinger, en nödvändig del av finmotoriken. De dåliga nyheterna: Nu måste du vara extra försiktig med småsaker bebisen kan få i halsen. Nu när din bebis kan plocka upp alla sorters små saker som sedan stoppas i munnen för undersökning, blir det jätteviktigt att hålla reda på knappar, bönor och så vidare. Dessutom kommer bebisen att kunna nå nya ställen varje vecka. Barnsäkra så att du kan låta din bebis utforska i fred — det är viktigt att träna de nya färdigheterna.
Det här hade passat bättre att få för två månader sen… Det är ju i och för sig kul att han är tidig med väldigt mycket men han är ju inte extrem. Det finns ju barn som går i hans ålder så de här nyhetsbreven känns lite underliga… Längst fram verkar han i alla fall vara med talet. Där säger han redan hälften av de tio ord som de ska göra vid 1,5 år. Mamma, pappa, hej, nej (eller snarare nä nä nä som jag säger till honom hela tiden) och brum-brum är tydligt. Han säger också saker som vi inte förstår än men som gissningsvis är lampan.
Han var extremt tidig med att ställa sig upp men sen var det som att han blev lite rädd efter att ha ramlat så mycket. Det var mer intressant att ligga på golvet och pilla med smågrus, skräp och papper. Han har dock en väldig balans och kontroll på att ställa sig upp mot saker och sänka sig gör han utan stöd. Han ålar under saker och tycker att det är kul att krypa in och ut ur duschen, under pallen, upp på förhöjningen i köket. Lägesförändring verkar helt enkelt vara det senaste intresset. Det är kul att se att han lägger sig platt på mage om han tror att något är under soffan tex. Det har kommit de senaste två veckorna. Han står rätt stadigt själv och när han är på humör så går han några steg. Ofta lockar dock småsaker på golvet mer och då blir det bara spaghettiben när man försöker ställa honom. Han vet vad han vill den här killen och han är envis som synden. Inget är så intressant som det jag säger nä nä nä till. Han må va en kopia av Dean utseendemässigt men han verkar vara väldigt lik sin mor i personligheten. 🙂
Han har fått andra intressen än de rent fysiska. Han tycker om att sitta i knät och titta i böcker. Just nu läser jag mycket om djur och gör deras ljud för honom. Det tycker han är kul och kan sitta stilla i upp emit en halvtimme om jag läser och bläddrar och han får vända blad. Sjunga är fortfarande kul men favoriten Imse Vimse har för någon månad sedan fått ge plats för skaka huvet affärn och Krokodilen i bilen. Till skaka huvet affärn dansar han och skakar på huvudet. Han verar gilla musik så jag saknar Spotify nu när vi inte har bredbandet inkopplat.
Den största förändringen den här månaden är att han blivit så GLAD. Han har alltid varit ett lättsamt barn men nu skrattar han högt ofta och ler med hela ansiktet mest hela tiden. Han verkar superlycklig och det värmer mammahjärtat. Förutom när han måste ligga på skötbordet eller få på sig blöja och byxor. Men det är inte många minuter per dag han inte är glad och gosig. Han är heeelt fantastiskt mysig just nu. När han är nyvaken vill han ligga nära eller sitta i knät och mysa med nappen och ha huvudet under min haka. Det är de bästa stunderna på dagen. Nu när han sover så längtar jag tills han vaknar och vi kan gosa.
Grattis till min minsta största kärlek på 10 månadersdagen!
