Semester i Piteå 14-29 Juli 2009

Sista dygnet hemma innan vi åkte var totalt kaos med sååå mycket att packa och fixa innan vi kom iväg. Jag somnade vid ett och klockan fyra ringde väckarklockan. Amning, blöjbyte och på med lite kläder innan det var dags att släpa allt nedför fyra trappor utan hiss. Barnvagnen i sin väska (ca 15 kg med allt annat jag tryckt i där), stora resväskan med 20 kilo, handbagageväskan med 10 kg, handväskan, jackan, Babybjörnen, soppåsen och slutligen babyskyddet med Alexander i. Jag var helt slut och hade blodsmak i munnen när allt väl var nere så jag var glad att Dean skulle vara med när vi kom hem för då är det ju dessutom UPPÅT. Det fick bli taxi eftersom Flygbussen med all den packningen hade varit helt omöjligt. Önskar att jag tagit en bild men jag hade lite annat att tänka på då. 😉

Väl på Arlanda hjälpte taxichauffören mig att packa alla väskor på en vagn och Pluppi hängde med i Babybjörnen. Jag hade trott att han skulle sova men han var pigg som en mört och väldigt intresserad av allt på flygplatsen. Vi krånglade oss igenom en frukost och ett blöjbyte innan det var dags att gå ombord på planet. Både jag och Alexander hade våra tjockaste kläder på oss eftersom det skulle ta mest plats i väskan så jag fick hålla våra jackor i handen eftersom det var så pass varmt. Flygresan gick bra och han sov nästan hela tiden förutom en liten amningspaus. Jag hade väntat mig att han skulle ha ont i öronen men han visade inga tecken på att ha ont nånstans och han fick nappen så att han skulle tryckutjämna med hjälp av sugreflexen så det kanske var det som hjälpte?

Mormor och Morfar mötte oss på Kallax och eftersom vi åkt så tidigt så att de inte hunnit äta frukost och jag bara ätit en snabb macka på Arlanda så bjöd Mommen oss allihopa på frukost när vi kom in till stan. Det är en liten förvirring nu om begreppet mormor eftersom vi alltid sagt mormor om min mormor men nu är ju min mamma Alexanders mormor så hon får nu ärva benämningen mormor och min mormor får helt enkelt vara Mommen som jag alltid kallat henne.

När vi kom till stugan stod min gamla vagga och väntade på Pluppiluren. Mormor hade sandpapprat den och laserat den vit och sedan inrett den med sänghilmmel, själskydd, sänglinne, mobil och lite leksaker. Den var så fin! Och Pluppi älskade sin vagga och har legat i den flera timmar varje dag! Han pratar med sin mobil och skrattar åt ”Maria Nyckelpiga”. Det var verkligen en höjdare!

Så är fin var Pluppi den dagen han kom i kläder han fått av faster Bibi med familj.

Sen var det dags att flytta in i vår stuga som nu är helt klar med rinnande vatten och allt.

Exteriör

Kök

Matplats

Underbar utsikt från köket

Sovrum

Sovrumsfönster

Taget från vår stuga över resten av gården. Bodan rakt fram är nu förråd men morfar håller på att bygga om det till sovstuga åt barnbarnen och bygger itället en vedbod bakom för de saker som står i den nu.

Första kvällen kom Kenneth och Gunnel Lång och ”lilla” Anna som jag inte sett på flera år var också med så det var jättekul. De hade med sig den här fina dressen till Alexander.  Koftan är min gamla och solhatten fanns i påsen vi fick av Mange och Sussi. Den var helt fantstiskt bra eftersom vi inte kunnat få tag på en solhatt i Alexanders storlek så den har vi använt varje dag hela semestern.

Senare på kvällen så kom Ivan och Nina med lilla Lovisa och hälsade på. Ivan är ju min äldsta kompis så förhoppningsvis kan Alexander och Lovisa också bli det även om de bor långt ifrån varandra. 🙂

Hasse, Ann-Sofie och Helena (farbror, faster och kusin) kom förbi den andra kvällen för att se Alexander innan Helena skulle åka tillbaka till Stockholm igen. De hade också med sig en fin present. Vi har T-shirten i en mindre storlek men det gör ju inget för han hinner växa ur den innan det är dags att använda den här. Det är så bra att få kläder i större storlekar nu!

De första dagarna hade vi riktigt bra väder och jag låg mest i solstolen och löste korsord och läste medan min son blev ompysslad av sin mormor och morfar som mer än gärna ställde upp. På lördagen rullade dock regnet in och det blev vi inte av med så långa stunder förrän två dagar innan det var dags att åka hem. Lite ovanligt måste jag säga för det brukar alltid vara fint väder på Piteå Dansar och Ler. Ja ja, jag ska väl inte klaga. Jag har ju faktiskt haft fint väder sedan jag gick hem från jobbet i slutet av April med undantag för någon vecka för midsommar.

Dean ringde på torsdagen och sa att han skulle bli tvungen att åka till Rwanda och jobba innan vi åkte till Kroatien och undrade om han kunde åka någon dag tidigare från Piteå. Med resan upp i färskt minne fick det bli ett ”du åker ingenstans utan mig”. Antingen åker vi båda hem tidigare eller också stannar vi så att vi kan åka till Stockholm ihop. Jag klarar inte att få upp alla sakerna i lägenheten igen. Men det löste sig och han flyger istället till Rwanda idag och kommer hem på lördag några timmar innan v åker till Kroatien, så den packningen fick han göra på ett par timmar igår.

På torsdagen var jag också förbi hos familjen Lång och pratade några timmar med min barndomskompis Jenny som bor i Luleå med sambo och två småttingar men som nu var på besök på sin mor och fars stuga. Jenny och minstingen Liam följde med hem till oss en sväng efteråt och vi tänkte hinna ses en gång till under semestern men tyvärr så hanns det inte med. Vi har verkligen haft nåt varje dag känns det som.

Dean kom på lördagen och väskan var full med presenter! Inte bara från honom utan också från mina kollegor i Norge som skickat ett paket som han hunnit hämta ut. Förutom en jättefin body från GANT så var det fina produkter från Simple Baby och MAM som vi behövde. Vi älskar MAM-napparna! Det är de absolut bästa tycker Alexander. Det är som att de sitter bättre i munnen än andra typer. Vi har testat de ergonomiska napparna från tex Esska också men de har en lutande sugdel som gör att de ramlar ut mycket lättare. Så MAM är våran grej!

Dean hade köpt de här fina sakerna till Pluppiluren:

Tröja från Benetton

”Grodis” med en fin skallra och ”Fåret” som mamma och pappa uppskattade mer än Alexander. Det piper så lustigt när man klämmer på det så vi kan inte sluta klämma på olika sätt men Alexander är måttligt intresserad. Han tycker mycket bättre om saker med en skallra i.

TIll sin kära fru hade han köpt nåt som glittrar eftersom han vet att jag gillar det. 🙂 Otroligt fina örhängen i form av sjöstjärnorfrån Swarowski. Han kallar mig sin lilla sjöstjärna sedan jag började dyka och när jag tagit mitt dykcert fick jag ett halsband och en ring med sjöstjärnor på så de här förstod han nog att jag skulle älska!

Dean fick göra en insats när han kom och hjälpa till att flytta sten som morfar grävt upp när han bygger vedboden bakom stugan till barnbarnen. Här ska det inte vilas inte! Sen blev det många fiskeutflykter men särskilt mycket fisk blev det tyvärr inte. Lite oenighet om var man ska fiske förelåg mot slutet… 😉

Vi har haft jättemycket användning för kläderna vi fick av Mage och Sussi! Solhatten använder vi så gott som dagligen och sockar var en bristvara före vi fick de som fanns i påsen. Här kommer ett litet urval av det Pluppi använt men det finns mycket mer. Bland annat ett par underbara snickarbyxor från PoP. Jag måste förresten säga att PoP var bättre kvalitet och snyggare färg på det randiga förr…

PoP dress (det finns en likadan body som han också använder)

En supersöt pyjamas från GAP med tillhörande mössa. Se så glad Pluppi är åt den! Nästan lika glad som mamma. 😉

Den här underbara bodyn är ju så retrosnygg så man bara dör!

Jenny, Jonas och lilla Sigge som var på semester i Skellefteå kom och hälsade på oss och vi åt våfflor ute i solen.

Sigge fick återinviga min gamla matstol som Ann-Sofie lånade och hade till sina tre barn och som nu är tillbaka hos oss. Mormor ska bunta om den eftersom vi alla fyra tuggat en del på den och det saknas en rem som gör att bebsen inte ramlar ut. De här gamla retrostolarna (”Hokus Pokus”) är väldigt inne igen och säljs på Barnens Hus.

Sigge fick också låna min gamla tusenfoting som jag hade på sängen när jag var liten. Lillkillen ska bli storebror i årsskiftet! Vad det blir? Det vet jag faktiskt nu. 🙂

Två dagar senare kom Anna, Fredrik och Anton och hälsade på oss och då blev det rabarberkräm till lunch. Det är verkligen en av mona favoriter så det har blivit mycket av den varan under semestern. Efter något försök hade mormor fått in snitsen med myckt rabarber och lite socker. Mums! Killarna drog iväg och fiskade och vi tjejer hade en mysig dag i solen. Dagens glada nyhet var att Anton ska bli storebror i Januari! Vad det blir får framtiden utvisa. 🙂


Stackars Anton stod på näsan nedför våt altan och skrapade upp näsan lite. Men han var glad ändå! Full fart!

På kvällen kom min morbrors Dennis sambo Mona-Lisa och Mommen på grillmiddag. Mona-Lisa hade med sig fantastiska presenter till Alexander. En jättefin sparkdräkt med seglingstema som jag tidigare tittat på när vi var på Barnerns Hus, ett gosigt badlakan och en underbar snuttefilt med Laban som är lilla älsklingens favorit! Han gnider den mot ansiktet när han ska sova och gosar in sig i den. Vi hade en jättemysig kväll och Mona-Lisa såg ändå ut att må lite bättre än tidigare vilket var skönt att se. Alexander fick sprida lite baby-glädje omkring sig. Han var ju bara i magen på begravningem och kom hem samma dag som jordfästningen. Hans första tröja var en ”kotte-tröja”, som påminner oss om morbror Kotte som var Dennis smeknamn i familjen.



På kvällen blev det lite kallt så vi fick pälsa på lillen lite.

Vi hade fått låna en babysitter av Mona-Lisas dotter Frida som vi använde väldigt mycket. Alexander var extra nöjd när han fick sitta utomhus och titta på allt spännande. Han verkar vara en liten friluftsmänniska den här Pluppilurisen!

Tröjan och sockarna är ännu några guldkorn från Mange och Sussi-påsen!

Vi har grillat nästan varje kväll den här semestern så en grillbild är väl på sin plats?


Alexander fick också vara med vid matbordet.

Mycket lek och bus med Alexander har det också blivit!

Och så gos förstås!

En kväll när vi var på väg ner till stugan diskuterade vi om det egentligen är 50 eller 70 på den vägen och konstaterade att det är många som kör väldigt fort. Då står det en älg i vägrenen! Älg har jag inte sett i området sedan jag var liten (och burkade få stå mellan sätena och vara ”förste älgspanare”). Vi stannade och fotograferade och filmade lite och den var inte alls skygg. Som morfar konstaterade sedan så lever den nog inte längre än till älgjakten tyvärr eftersom just den här tydligen inte är rädd för människor. Det finns tydligen 6 älgar i närheten nu, En tjur, en ko med 2 kalvar och sedan 2 fjolårskalvar varav den ena är den vi såg.

Katterna har däremot varit väldigt skygga och rädda för Alexander. De som älskar barn och kommer fram så snart vi får besök av barn har varit väldigt avvaktande. Lova är väldigt kelsjuk när hon får chansen att vara ensam med oss men den lilla skiten som låter vill hon inte veta av. Första kvällen hoppade hon upp och skulle lägga sig på mitt bröst i soffan och blev mycket förnärmad när hennes plats var upptagen! Hon la sig vid fötterna ett par minuter men bestämde sig snart för att det var under hennes värdighet att vara nummer två och gick därifrån.

Alexander på sin första PDOL!

På torsdagskvällen hade vi grillmiddag med min farmor och Hasse, Ann-Sofie och Mats. Ulla kunde tyvärr inte komma eftersom hon var sjuk. Men vi hade en jättekul kväll! Barnen var såklart på PDOL med Jossan hade valt ut fina presenter till Alexander.

På lördagen skulle vi ha åkt till Skellefteå och träffat mina pluggkompisar Kina och Anna med familjer men tyvärr var Ludvig sjuk så det blev inget. 🙁 Jag hade verkligen sett fram emot det så det känns väldigt tråkigt. Men det kanske kan bli till jul?

På söndagen hade vi middag igen och den här gången var det Inger och Anneli, Ingela och Annika som kom föbi. Eftersom det regnade kunde vi inte grilla utan det blev fläskfilégryta istället. Vi hade grillat så mycket så det var riktigt skönt att slippa! (Trodde aldrig att jag skulle säga det.) 😉 Mysigt hade vi och det var så kul att träffa alla!!!

Inger hade stickat en helt underbar tröja med tillhörande mössa till Alexander med hans namn på mössan.

Ivan och Nina hade också skickat en fin present med Barbapappa och Anneli hade med sig jättesöta sockar och ett matkit för när Pluppi ska börja med smakportioner. 🙂

Jag känner att jag pratat mycket Pite-mål nu när jag varit hemma så länge. Jag försökte lära Dean att Piteås anrika konditori heter ”Ekbärsh” och inte Ekbergs som det stavas men han var en motvillig student. Tror i alla fall att han vet nu att de tre viktigaste platserna att känna till i stan är ”Ekbärs”, Sunes och Röda Lyktan.

Besöken på just de tre ställena i kombination med daglig lunch och sedan grillning nästan varje kväll med efterföljande fika+glass+chips har satt sina spår. Jag som borde gå nedåt mot min pre-Alexander vikt har gått upp ett kilo. Tittade mig i spegeln när vi kom hem idag och jag är ju inte mitt vanliga jag direkt. Bristen på våg och helfigursspegel i stugan gör att man lätt kan intala sig själv att ”det är nog inte så farligt”. Jo just det…

Självklart blev det också en del shopping i Piteå trots att det var slutet på reorna men det får bli ett separat inlägg.

I ett försök att i alla fall bli lite snyggare så gick jag och klippte håret sista dagen i Piteå hos Mia som gjorde min bröllopsfrisyr. Jag har ju inte hunnit gå till Bengt på sistone men nu fick mormor och Mommen vara barnvakter och jag fick en härlig timme för mig själv i frisörstolen. Jag vill helst inte använda andra frisörer för det har blivit en del missöden när man provar nya genom åren men Mia känns ok för jag vet att hon är så duktig. Det blev ändå inget avancerat utan hon fick klippa av det ca 1 dm så att det nu når till axlarna och är mycket fräschare. Tänkte låta Bengt klippa lugg och göra hela håret lite kortare i höst men nu när vi ska till Kroatien är det ganska skönt att få upp det i en svans så den långa luggen fick sitta kvar ett tag till. Jag har ju inte tappat nåt hår än så det är fortfarande ovanligt tjockt. Bortsett från det jag skavde av under fölossningen så är jag ganska nöjd med det just nu. Det som är mest förvånande är att jag inte behöver tvätta det varje dag längre som jag behövde förr. Det är nästan finast dag 2 och helt ok dag 3. Nu vill jag ju inte säga tt mitt hår är fint för den taskiga kvaliten kan aldrig bli fin men det är bättre än före jag blev gravid i alla fall. Det är en ovanlig känsla att duscha utan att tvätta håret men det är välkommet för det spara ju mycket tid. Hoppas att det håller i sig!

Den sista dagen i Piteå var vi också på besök vid morbror Dennis grav. Vi tog med mormor dit och satte blommor. Jag har ju inte varit där eftersom jordfästningen var samma dag som vi kom hem från BB. Det var en otroligt vacker plats med utsikt över vattnet. Stenen är inte på plats än men det kommer att bli ännu finare då. Det var vemodigt att se graven och det är så jobbigt att se att Mommen mår så dåligt.

Vi gick också förbi Mommens föräldrars grav och vattnade, alltså min mormors mor och mormors far, Alexanders mormors mormor och mormors morfar. Jag hade aldrig varit vid den graven så det var verkligen på tiden. Något hade hänt med de vita blommorna som dött så Mommen måste planera om nästa gång hon kommer.

Nu har vi kommit hem och resan igår gick väldigt bra. Morfar skjutsade oss till flygplatsen och Alexander var pigg och glad. Sedan sov han hela flygresan i mitt knä och sov sig också igenom taxiresan hem. Sen har det dock varit kaos! Dean var bara hemma några timmar för att packa innan hanåkte tillbaka till Arlanda. Jag har försökt packa upp coh tvätta lite men Alexander bara gråter när han inte sover och när han sover så måste jag  putta in tutten med jämna mellanrum och han märker när jag går därifrån och börjar gråta direkt. Vet inte om det är utveckligssprånget v 12 som spökar eller om han bara blivit ruskigt bortskämd de här veckorna? Eller också är det miljöombytet? Hoppas på det senare… Vi fick 15 minuter igår kväll när han log och var glad men sen somnade han i alla fall och jag kunde skriva någon timme på blogginlägget som jag fått skriva färdigt nu ikväll. Han har skrikit hysteriskt även idag och det enda som har hjälpt är att bära honom som flygplanet eller gå ut med honom i Babybjörnen. Jag undrar om han är understimulerad eller saknar den friska luften? Så kul är det kanske inte i en lägenhet för så fort vi kom ut på eftermiddagen så var han hur nöjd som helst.  Nu ikväll har jag fått leka med honom för att hålla honom glad men jag fick faktiskt 30 minuters lugn och ro när han låg på golvet med sina leksaker och sedan i vaggan med fiskmobilen.

Det är när man varit borta som man inser hur mycket han utvecklas hela tiden. Sedan vi åkte har han lärt sig vända på sig och han pratar med oss och han har blivit mycket mera vaken. Första gången han vände sig var dagen innan Dean kom, den 17:e Juli. Vi låg i sängen och tränade nacken och plötsligt vände han sig och såg förvånad ut. Tror inte att det var riktigt meningen. Sen började han vända sig medvetet när han låg på golvet drygt en vecka senare.  Nu går det inte att få honom att ligga på mage och träna nacken någon längre stund. Han gillar bättre att ligga på rygg så han bara kastar sig runt.

I position för vändning

Han är så otroligt glad och pratar med oss hela tiden (förutom igår och idag då). Han älskar när vi härmar hans ljud och han sjunger för sina leksaker. 🙂 Jag sjunger mycket för honom och pratar alltid när vi gör någonting så jag hoppas att han ska bli musikalisk. Nu har jag också gått med i Go´boken och ska börja läsa för honom.

Sjunger för fiskarna

Han är fortfarande mest intresserad av leksaker i klara färger. Den rödsvarta leksaken ”Maria Nyckelpiga” från IKEA blev en favorit och även mobilen med fiskarna. Så idag köpte jag en mask med skallra i huvudet som är svart och rödrandig med ett blått hår som killar honom i ansiktet och han tjuter av skratt när vi leker med den. Bra köp!

Vi ser inga teckan på att han ska bli brunögd än.

Han har dessutom blivit så stor! Vet inte exakt vad han väger men han har helt klart växt och strl 62 börjar nog snart vara för litet. I morgon ska vi till BVC så då får vi se vad vågen och mätstickan säger!

Vi har i alla fall haft en jättemysig semester och det var jobbigt för mormor när lilla älsklingen skulle åka. Två veckor går fort… Men det är bara en månad till dopet då hon får träffa honom igen!