Edward har börjat gå lite smått nu vid nio månaders ålder. Han står helt stadigt utan att hålla i sig i något och han kan ställa sig upp och sätta sig ner kontrollerat mitt i rummet utan att ta sig fast i något. Han tar också två tre steg ibland men verkar tycka att det går för sakta att gå jämfört med att krypa så han förflyttar sig längre sträckor krypande. Men balansen för att gå har han och han går omkring i rummet om man håller honom i en hand. Den lille token. Gå när man är nio månader… Herregud vilken liten vilding. Nu är det slut på friden för mamma. 🙂
Edward på stranden igår där han stod på filten och satte sig ner och ställde sig upp om och om igen utan stöd. Han plockade upp inläggen till pappas fenor och tuggade lite på dem. För tugga det är det bästa som finns! Jag har aldrig sett ett barn som sätter så mycket i munnen som Edward gör. Han äter ALLT. Imorse satt han i ett av våra golvfönster och tuggade på döda insekter som ramlat ner på golvet. Blä… Gräs äter han, och sten, jord och sand. Dessutom tuggar han på sladdar på golvet, på våra hår och på våra telefoner. Allt måste in i munnen. Helt besatt av hår är han också. Han kastar sig fram mot folks huvuden för att ta ett fast grepp om håret och försöka äta lite på personens huvud. Gärna näsan, den är god. Alla barn gillar ju hår men Edward är helt galen i det.
Edward och hans favoritleksak som brorsan hittat på soptippen och tagit hem. Det var vid den han reste sig helt själv från golvet första gången.