Redan när han var nyfödd så tog han sig mot öronen när han låg och ammade eller sov. Det där lever kvar och farotfarande när han ammar så drar han sig i örat eller i håret. Han tycker också väligt mycket om att dra i mitt hår men det gör så ont så det får han sällan göra. Om han kommer åt så tuggar han på det också. Imorse vaknade jag med en stor tova tuggat hår som han gått lös på undr natten. Den lille busen, då var han nog nöjd, när han ostört fick tugga i mammas hår…
Liten Eddielur med handen på örat. Så typiskt honom.
Han är fortfarande en hungrig kille som äter ofta och mycket. Mat och gröt slinker ner och han tycker om det mesta. Idag tjöt han om mer till både lunch och kvällsgröt. När han vill ha mer så kastar han sig framåt i stolen och liksom flämt-gnäller. Väldigt distinkt i sina ljud är han. Det är lätt att höra när han är hungrig för antingen är det grisljuden eller också låter han ö-ö-ö och kastar med huvudet. Arg är han bara när han är trött. Blöjan är väl det som är svåratst att tolka på ljuden men det märks oftast på lukten istället. 😉 Han tycker fortfarande om att bli buren men om han har någon riktigt rolig sak att leka med så kan han sitta ett tag själv. Det bästa vi köpt är gåstolen, där är han riktigt nöjd långa stunder och nu har vi fått upp grinden också så att han kan köra runt säkert. Det är lustigt vilka saker man använder. Med Alexander använde vi sittern mycket och den har varit rätt oanvänd med Edward medan babygymet knappt användes av Alexander men Edward sitter där nästan varje dag i ett hav av leksaker.
Något killarna har gemensamt är intresset för diskmaskinen. Denna fascination! Så snart Edward hör klirret av bestick eller en korg som dras ut i maskinen så kommer han farande med full fart i sin gåstol. Om han sitter på golvet i närheten så ger han sitt yttersta för att komma nära och kunna häva sig upp. Ibland kör han in mot maskinen så att det smäller i gåstolen. Tokungen! Jag minns att det var samma sak med Alexander men inte förrän han kunde krypa för han hade ju ingen gåstol. Och snart kryper han också så då tar han väl sig fram till diskmaskinen även utan gåstol. Han ställer sig ju redan mot möbler om han sitter nära och han står ofta på alla fyra och gungar, han har bara inte kommit på hur man rör armarna och benen samtidigt för att komma framåt.
En annan egenhet är det där med att stoppa allt i munnen. Det känner jag inte alls igen från Alexander. Edward stoppar allt han kommer över i munnen och han dreglar som ett litet vattenfall. Han är konstant fuktig på halsen och får små fuktutslag den lilla stackaren.
Finmotoriken börjar utvecklas och han slår saker emot varandra. Pincettgreppet har börjat komma såsmått även om han mest griper med hela handen än så länge. När han sträcker sig efter saker så krafsar han med fingrarna för att greppa dem men när han väl fått tag i dem så kan han sitta och pilla på dem med två fingrar. Han är väldigt ”pillig” av sig. Om han är på gott humör så sitter han länge och pillar med saker och undersöker dem noggrant. Han könns lite mer tålmodig än sin storebror.
Roligast i världen är att ”flyga flygplan”. När jag lyfter honom i luften så skrattar han så att han kiknar. Att bli kastad i kuddar eller brottas verkar inte vara kul alls. Däremot att stå och hålla i mina händer eller sitta och titta på mig när jag gör ”väsljud”, det är hur kul som helst. Han är en glad kille som skrattar mycket. Bara han får vara nära och ha någons uppmärksamhet så är livet toppen. När Alexander leker med honom är han i himmelriket. Han har ett kluvet förhållande till sin bror. Han älskar när han kommer och leker med honom och skrattar varje gång Alexander tittar åt hans håll men han blir också stressad om Alexander låter när han ska amma eller sova, då fungerer ingenting. Han vet att det när som helst kan bli livat eller att han kan få sig ett nyp när Alexander är i närheten. Så han älskar sin bror men är också lite stressad över kaoset runt en fyraåring.
Den senaste tiden har han kunnat sova i sin egen säng. Han känner sig trygg i spjälsängen nu och han kan somna i den om jag lägger ner honom. Däremot sover han aldrig hela natten i den, han vaknar efter några timmar ochvill ligga nära mig oavsett om han är hungrig eller inte. För en riktig liten mammagris är han. Nära nära ska han ligga och mysa. Han tar nappen men behöver den inte när han är vaken. Det är baran när han ska sova eller direkt efter amning som han blir ledsen om han inte får den.
Han är en så underbar liten kille och så otroligt söt. Han heter sällan Edward här hemma utan jag kallar honom mest för ”Eddieluren” och ”dockan”. Stora bruna ögon som brunnar som alltid söker mina och helt perfekt på alla sätt och vis. Tänk att vi fick ett sådant underbart barn till. Så annorlunda men precis lika älskad som sin storebror.