I förrgår fyllde Edward 8 månade och det firade han med att säga mamma. Eller maaamaaa… Först på morgonen stod han i spjälsängen och gnällde mamamamamaaaaa och sedan när vi var på ICA och köpte lite midsommarmat blev han less och började protestera och då kom det maaamaaa från honom. Dean säger att han sa papapa dagen innan men det är nog snarare bababa han säger.
Sedan två veckor tillbaka kryper han på knäna och har slutat åla. Första gången han tog sig fram på knäna var i Skåne och sedan dess så är han uppe på knä. Snabb som en iller och ställer sig mot allt. Tuff är han också, även om något gör ont så provar han igen.
Han blir bättre och bättre på att stå varje dag. Han tar sig själv upp mot någon möbel och så släpper han. Han övar och övar och övar outtröttligt och verkar tycka att det är så roligt att försöka lära sig att hålla balansen. Ibland står han så länge som någon minut. Gåstolen är han inte intresserad av alls längre. Han kan ju ta sig fram mycket bättre utan den för man kommer ju mycket närmare allt intressent om man inte har så mycket plast runt kroppen. Diskmaskinen till exempel. Den är det intressantaste i hela huset just nu och när jag börjar skramla med bestickkorgen så kommer han som ett skott. Skafferiet är också kul. Tur att det är så tungt att han inte kan öppna det själv i alla fall.
På upptäcksfärd i garderoben har han hittat min underklädeslåda och börjat dra ut nylonstrumpor. När jag försökte ta dem av honom var han så snabb med att rycka tag i dem och försöka krypa iväg med dem. De var hans!
Buskillen på bröllop förra helgen. Det kliar mycket i munnen och hans två tänder har vuxit sig riktigt stora. Ibland bits han lite och det är inte alltid så lätt att amma honom längre. Om han inte är jättehungrig så börjar han leka med maten och bitas. Aj aj… Men han äter så mycket mat nu så det är inte mycket amning kvar. Det blir mest kväll och natt eftersom han är så lättstörd. På dagen har han liksom inte ro att ligga och amma, om det finns något att titta eller lyssna på så går det inte att amma för honom. Han är alldeles för nyfiken och börjar se sig om efter vad det är som händer. Eftersom han äter så bra med maten så är det inga probel. Två mål mat och två mål gröt (frukost och kvällsmat) håller honom mätt och belåten. Amningen är mest ett komplement nu.
Sover gör han riktigt bra. Mest i sin egen säng men på morgonkvisten brukar det bli amning och då blir han kvar. Stora fina killen. Dockan kallar jag honom mest hela tiden nu. Han är ju så himla söt. Samma långa ögonfransar som sin bror och stora pigga ögon i hans näpna ansikte. Nästan alltid glad och otroligt charmig. Jag älskar honom så enormt mycket. Min lilling!
När vi är ute har han börjat få samma typ av uppmärksamhet som Alexander fick. Folk kommenterar hur söt han och vilka härliga ögonfransar han har. Han är ett litet charmtroll och dessutom så docksöt med sina runda kinder och stora ögon.
Håret växer och tjocknar på hela tiden så nu har han en liten bebisfrisyr. Vi kommer att få klippa honom tidigt men jag vill inte klippa bort förståndet så vi väntar tills han fyller ett. 🙂 Men tänk att han snart fyller ett. Jag har rensat ut bland hans kläder och han är på storlek 74/80 nu. Men kasta något urvuxet eller sälja det har jag fortfarande inte hjärta till. Allt har så mycket minnen av bebis-Alexander och bebis-Edward. Mina ögonstenar.