Alexander verkar ha hur mycket energi som helst! Han är aldrig nöjd med att bara ligga på golvet och titta på saker eller sitta vid bordet och ”vara med”. Han gör hela tiden ljud, falsettljud, pruttljud, väsljud eller vad som nu råkar vara dagens favoritljud. Han vill helst att man bär honom, kastar honom i luften, slänger honom i kuddarna på sängen och sjunger för honom. Han verkar ha ett tålamod som en räcker lika länge som en tändsticka brinner. Undrar vem han fått det ifrån…?
Det är lite på gott och ont det där med hans intensitet. Han är ju väldigt tidig i sin utveckling och är ett piggt, glatt och alert barn. Samtidigt så får vi knappt en lugn stund och det är svårt att få något gjort när han är vaken. Han är så otroligt glad för det mesta men får han inte om han vill så blir det liv i luckan. Jag tycker att det redan verkar som om han har lärt sig att om jag gråter så får jag som jag vill. Kan de lära sig det så tidiget? Men samtidigt börjar han verkligen gråta på ritktigt om man låter honom ligga och gnälla en stund utan att ta upp honom. Det är så svårt att veta hur man ska förhålla sig. Innan jag fick barn tyckte jag att ”det är väl bara låta ungen gråta så lär den sig att det inte är den som bestämmer” men verkligheten ser ju inte ut så. Jag vill ju att mitt barn ska vara lyckligt. Å andra sidan blir han ju inte lycklig av att vi skämmer bort honom för mycket heller. Men kan man skämma bort en sån här liten? Neeej… Han är ju bara ett spädbarn…
Hans intenstitet har i alla fall gjort honom otroligt stark. Han är inte ens sex månader och han rullar runt åt alla håll, han hasar sig fram över golvet till saker han vill, går några steg med gåvagnen, sitter själv och igår ställde han sig upp själv från sittande position i soffan genom att hugga tag i min T-shirt och dra sig upp. När han ligger i sängen kryper han omkring men på golvet är det lite för halt för att han ska klara det. Jag har också sett honom hänga på kanten till spjälsängen så snart måste vi sänka sängen till det lägre läget. Det är så skönt att vi har spjälsägen nu för det är lite riskabelt att ha honom i vår säng eftersom han ålar runt så mycket. I spjälsängen kommer han ingenstans så oftast hittar vi honom ikopkurad i övre hörnet där han ligger ihoptryckt till en liten boll. Till och med i sömnen är han aktiv och sparkar. Jag hoppas att han väntar lite med att gå så att vi hinner sälja lägenheten. Den här energiska lilla killen kommer ju att totaldemolera den innan jag hinner blinka!