Idag är det precis 2 månader till beräknad förlossning. 11 Oktober ska Pyret komma och jag tänker inte gå en dag över tiden. Om det blir igångsättning så är det bara 7 veckor kvar. Overkligt… Snart är han här. Jag har gått in i hysteriskt boande och köper tapeter, förvaring, inredning och sänglinne som om det inte fanns någon morgondag. Dags att packa väskan också, men det känns jobbigare mentalt. När väskan står där finns det ingen återvändo. Det finns det ju inte ändå men väskan är så associerad med förlossning och förlossning är jag rädd för. Jag vill bara vakna en morgon och ha Pyret här, ett mirakel. Längtar efter att se vem han är. Om han är lik sin storebror. Om han är vild eller lugn. Vilken liten individ som ska leva med oss.
