Tiden går så rasande fort och jag hinner inte alls med bloggen som jag skulle önska. Två veckor sedan senaste inlägget och så mycket har hänt. Vi var hemma i några dagar efter vårt besök i Skåne innan det var dags att åka till Piteå och gå på bröllop. Min kusin Helena gifte sig förra lördagen och det var väldigt speciellt att vara tillbaka i Piteå Stadskyrka på bröllop, det är drygt fem år sedan vi själva stod där. En magisk dag. Nu satt vi där i kyrkbänken med en liten Edward och hade en liten Alexander hemma med Mommen. Hur har det kunnat hända så mycket på fem år? Det känns ju som att det var igår.
På väg till kyrkan i min nya fina Ida Sjöstedt klänning i bubbelgumsrosa. Önskar att jag tagit en bild i helfigur för den är så fin. 🙂
Edward i pappas famn i kyrkan. Han skötte sig bra fast han försökte ta tag i allt som fanns runt omkring honom. Psalmboken lyckades han riva ner men Dean hade reaktionsförmåga som en kobra och hann fång den i luften. Puh.
Det vackra brudparet.
Dean åkte hem redan på söndagen men jag och killarna stannade till tisdagen. Innan Dean åkte hann vi i alla fall med lite egentid med Alexander på äventyrsbadet. Det märks hur mycket han behöver få tid att vara ensam med oss och få sin dos av fullt fokus. Edward var hemma hos mormor och morfar och sov större delen av tiden så honom gick det ingen nöd på.
Alexander och Dean ute och åker i strömfåran på badet.
Många kanor finns det.
Äntligen fik jag åka igen, förra gången vi var här så hade jag ju Edward i magen och kunde inte göra något av det mer äventyrliga. Nu var det full fart!
Alexander var lite avvaktande först men när han väl fått smak på åkandet så ville han inte sluta.
Tyvärr blev Alexander sjuk sista dagen. Han klagade lite på magont hela tiden vi var där uppe men sista morgon kräktes han flera gånger och hade feber så det blev en heldag i soffan med film och barnkanalen. Han blev piggare och piggare under dagen så vi kom med vårt kvällsflyg hem och allt gick bra. Ett tag trodde jag att han fått vattkoppor men det visade sig vara myggbett som bleknade bort. Puh! Hade nog inte orkat med vattkoppor nu. Det är hög tid för vaccination. Jag har bestämt att baren inte ska behöva gå igenom den plågan när det faktiskt finns vaccin. I USA vaccineras alla barn mot det och anledningen att det inte ingår i allmänna vaccinationsprogrammet är antagligen kostnaden för samhållet, det anses inte tillräckligt plågsamt helt enkelt. Men kan barnen få slippa den obehagliga sjukdomen så ska de få göra det. Aleander ska vaccineras nu och Edward så snart han blir stor nog.
Edward den lille busen är morfars kille. De trivs ihop. Det har varit så sedan i Mexico.
Nu har vi varit hemma i några dagar och igår på midsommarafton hade vi en superhärlig dag med vänner och grannarna.