Alexander älskar sin K’nin som han fick när han bara var
ett par månader gammal av sina kusiner i England. Det finns inget
som kan trösta honom som K’nin när han är ledsen eller få honom att
somna när han är orolig. K’nin är värd sin vikt i guld och
diamanter trots att han numera är sliten och noppig. Hans päls som
var mjuk och lite krullig är numera blanksliten at väldigt många
timmars gos med Alexander. När han var mindre brukade Alexander
suga på öronen när han skulle sova men numera nöjer han sig med att
ligga och pilla på honom och försiktigt känna på honom med
fingertopparna. När han vill gå och vila så hämtar han K’nin och
nappen och pekar på sängen. Helst vill han att någon av oss också
ska ligga bredvid, i alla fall tills ha är riktigt trött.
En älskad sliten K’nin. Som jämförelse kan man titta på bilden från Oktober förra året när han var nästan ny. http://tosic.se/blog/?p=168